Idag var alla storbarnen i skolan och jag tog med Petra och Felicia på en skogspromenad. Vi gick in på små stigar och ungarna käkade blåbär och lekte med pinnar och utforskade det mesta. Efter ett tag hittade vi motionsspåret och jag tänkte att vi tar den vägen hem. Jag hade inte gått där innan men Josef hade berättat att man kom fram en bit bakom vårt gamla dagis, så det skulle bli ganska lagom. Trodde jag... Vi gick i ungarnas takt och de lekte mest hela tiden, solen sken genom träden och vi hade det riktigt mysigt. Men vi gick och gick och gick... Helt plötsligt dök där upp en elstation, och en stund senare en grillplats med bord och bänkar. Jättefin, men hur långt skulle vi behöva gå för att komma hem...?? Bortanför grillplatsen fanns en karta över motionsspåret och skulle vi ha fortsatt gå där skulle vi enligt kartan ha ca 3 km kvar till den punkt vi startade på... Men enligt kartan så skulle det ligga en bilväg alldeles brevid så vi satsade på den... Vi kom ut på den och såg bara skog åt båda hållen... Var var vi?! Vi bestämde oss för ett håll och efter ca 200 meter dök det upp en skylt och då kände jag igen mig. Vi hade inte långt kvar hem, tack och lov. *s*
Vi var ju inte precis vilse då det bara hade varit att följa motionsspåret tillbaka igen, men nog kändes det lite obehagligt att inte veta vart man var och hur långt det var kvar att gå. *s* Nästa gång jag utforskar motionsspåret ska jag göra det utan småttingarna. De var dock jätteduktiga och klagade inte. Men de var lite trötta i benen strax innan vi kom hem. Här kommer några av dagens foton:
Petra och Felicia visar sina blåbärslila tungor. :-)
Felicia gillar blåbär!
Lingontuva
Så underbara mustiga höstfärger!
Ha det gott och sköt om er! *kramis*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar